Att få nedsatt hörsel är väldigt vanligt med ökande ålder. Mer än hälften av befolkningen över 75 år har så stora problem med hörseln att det försämrar kommunikationen. Hörselnedsättning är också starkt kopplat till demens. Finns det ett orsakssammanhang mellan dessa två? Och kan vi inom hälso- och sjukvården bidra till att förebygga demens genom att hjälpa patienterna med optimala hörselhjälpmedel?
Nedsatt hörsel är extremt vanligt
Åldersrelaterad hörselnedsättning (presbyakusis) definieras som en neurologisk sjukdom med symmetrisk hörselnedsättning med gradvis försämring över många år. Tillståndet är mycket vanligt och förekomsten ökar i takt med en åldrande befolkning. Totalt har 10 % av befolkningen så stora problem med hörseln att det stör kommunikationen. I befolkningen över 75 år är andelen ökad till hela 50 % 1. Men kan hörselnedsättning påverka vår kognition negativt?
Vad är mekanismen?
En av de vanligaste teorierna som föreslås som möjlig förklaring på sambandet mellan hörselnedsättning och demens handlar om ökad kognitiv belastning hos de som hör dåligt. Personer med hörselnedsättning använder relativt mycket uppmärksamhet och koncentration för att förstå tal och hålla sig socialt orienterade. Man tror att det kan dra bort kognitiva resurser från andra uppgifter och på olika sätt överbelasta arbetsminnet, och därmed bidra till kognitiv svikt. Vidare antas det att den här omdirigeringen av resurser till hörsel kan leda till strukturella förändringar i hjärnan som bidrar till kognitiv nedgång och nedbrytning av hjärnceller2.
Finns det ett samband mellan hörselnedsättning och demens?
Associationen mellan dessa är utan tvekan stark, men det har varit svårt att säkert bevisa med forskning om nedsatt hörsel är en utlösande orsak till demens. Kanske är det tvärtom att nedsatt hörsel bara är ett tidigt symtom på kognitiv svikt och demens? En nyligen gjord observationsstudie 3 undersökte personer med hörselnedsättning och fann att de som använde hörapparat hade ungefär hälften så stor sannolikhet för att utveckla mild kognitiv svikt jämfört med de med dålig hörsel som inte använde hörapparat. Det här fyndet är uppseendeväckande, men samtidigt måste vi komma ihåg att det finns stora statistiska svagheter vid alla observationsstudier. Observationsstudier kan nämligen inte säga något med säkerhet om orsak-verkanssamband. Det måste dock ändå nämnas att riskuppskattningen stöttades av en stor metaanalys 4 med 36 studier från 12 länder, som visade nästan dubbel risk för demens hos personer med nedsatt hörsel.
Ett annat uppseendeväckande fynd gjordes i en studie som följde 600 patienter i nästan 12 år. Där fann man att risken för att utveckla demens var betydligt förhöjd hos de med mild hörselnedsättning, och att den ökade gradvis med hörselnedsättningens allvarlighetsgrad, och risken beräknades uppgå till fem gånger så hög5.
För att slå fast om behandling av hörselnedsättning kan vara en effektiv strategi för att minska risken för demens behöver vi data från randomiserade och kontrollerade studier. Det har hittills varit lite sådan forskning att stödja sig på fram tills att Lin et al. nyligen publicerade sin ACHIEVE-studie i The Lancet 6.
Deltagarna i ACHIEVE-studien blev slumpmässigt indelade i en «hörapparatgrupp» (n=490) och en kontrollgrupp (n=487) där det inte genomfördes några specifika åtgärder mot hörseln. De som fick hörapparat hade också regelbundna möten med en hörselspecialist var första till tredje vecka. Kontrollgruppen fick motsvarande samtal om generell hälsa var första till tredje vecka, men hade fokus på generell prevention av kroniska sjukdomar och funktionsnedsättningar utan att genomföra åtgärder på hörseln. Förändringar i kognitiva förmågor bedömdes med en rad olika standardiserade kognitiva tester som genomfördes var sjätte månad. Något överraskande (i skenet av ovan nämnda studier) hittade man ingen skillnad mellan grupperna inom kognitiva tester då studien avslutades efter tre år. Emellertid så hittade man mindre effekter i subgrupper. Studien kritiserades för att vara för kort, och bedömningen om hörapparaterna i interventionsgruppen fungerade tillräckligt bra gjordes med egenrapportering istället för med objektiva tester. Studien bör då betraktas som en viktig utgångspunkt för vidare forskning hellre än som ett slutgiltigt svar på frågan om orsakssambandet mellan hörselnedsättning och demens.
Kort sammanfattat
Många observationsstudier har alltså gett solida bevis på att hörselnedsättning är starkt korrelerat med kognitiv svikt och demens. Men trots den här nya randomiserade och kontrollerade studien är det för tidigt för att dra några definitiva slutsatser om orsakssamband. Det korta svaret är fortfarande att vi inte med säkerhet vet om hörapparaten förebygger demens.
Ta hörselnedsättning på största allvar
Vi vet att behandling av hörselnedsättning är en enkel och effektiv behandling som förbättrar livskvaliteten och möjligtvis minskar risken för demens. Och när det kommer till att förbättra hälsqa och livskvalitet hos de äldre så är bra hörsel en självklarhet. Patienter med kognitiv svikt bör bedömas för hörselnedsättning, och patienter med hörselnedsättning bör definitivt rekommenderas hörapparat!
Se våra föreläsningar om demens och delirium
KÄLLOR:
1) Wattamwar K, Qian ZJ, Otter J, Leskowitz MJ, Caruana FF, Siedlecki B, Spitzer JB, Lalwani AK. Increases in the Rate of Age-Related Hearing Loss in the Older Old. JAMA Otolaryngol Head Neck Surg. 2017 Jan 1;143(1):41-45. PMID: 27632707.
2) Uchida et.al. Age-related hearing loss and cognitive decline — The potential mechanisms linking the two. Auris Nasus Larynx. 2019 Aug; 46 (1): 1-9 DOI: https://doi.org/10.1016/j.anl.2018.08.010
3) Bucholc M, Bauermeister S, Kaur D, McClean PL, Todd S. The impact of hearing impairment and hearing aid use on progression to mild cognitive impairment in cognitively healthy adults: An observational cohort study. Alzheimers Dement (N Y). 2022 Feb 22;8(1):e12248. doi: 10.1002/trc2.12248. PMID: 35229022; PMCID: PMC8863441.
4) Lin FR, Metter EJ, O’Brien RJ, Resnick S. M, Zonderman AB, Ferrucci L. Hearing Loss and Incident Dementia. Arch Neurol. 2011;68(2):214–220. doi:10.1001/archneurol.2010.362
5) Loughrey DG, Kelly ME, Kelley GA, Brennan S, Lawlor BA. Association of Age-Related Hearing Loss With Cognitive Function, Cognitive Impairment, and Dementia: A Systematic Review and Meta-analysis. JAMA Otolaryngol Head Neck Surg. 2018;144(2):115–126. doi:10.1001/jamaoto.2017.2513
6) Lin, FR., Pike, JR., Albert, MS., Arnold, M., Burgard, S., Chisolm, T., & et al. (2023). Hearing intervention versus health education control to reduce cognitive decline in older adults with hearing loss in the USA (ACHIEVE): a multicentre, randomised controlled trial. The Lancet. Advance online publication. https://doi.org/10.1016/S0140-6736(23)01406-X
